Mera kärleksgrubbel..
29 augusti -05
Kan liksom inte släppa. Agape och Eros och Phili och allt va dom heter, kärlekarna. Kärlek är en slags psykos har man tydligen forskat fram och Galina Lumencöli verkar glädjas åt det i sin blogg, att det hela är en kemisk process, en proteinsyntes. Men även hon verkar tveka lite ändå... och inte undra på det! Jag skrev en kommentar till henne.. men nu känner jag att jag vill blogga den, för jag har tänkt på det hela dan :/
Jag? Krånglig? Ni ska va glada att jag inte bloggar mina tankar om "Förlåtandets natur" eller "Skilsmässans psykologi" som är väl så aktuella funderingar. Förrästen, det kanske jag tar å gör en dag.. hehehe.
Nå, så här löd min kommentar, funderingen över kärlekens kemi:
"Är det samma proteinsyntes som orsakar det dära lågmälda men ständiga molandet.. längtan att äta ärtsoppa med nån.. "ok, två paprikor å plastpåsar, jag fixar det på vägen hem. Pöss." å ena sidan, och det dära åskvädret som plötsligt bryter ut i en å får all inre elektricitet att löpa amok, göra vad som hellst för en stunds hormoniskt frispel... "Kom genast hit karlskrälle å hoppa ur jeansen!" Eller det dära tillståndet som liknar nån slags bön, när man "kopplar upp sig" under stjärnhimlen och fylls med universums storhet, du vet, livet är så vackert och man kan börja lipa av tacksamhet när man tittar på sina sovande barn. Är det samma "kärlekar"? Finns det EN kärlekens formel?"
Fredmans epistel 23, C. M. Bellman
Kan liksom inte släppa. Agape och Eros och Phili och allt va dom heter, kärlekarna. Kärlek är en slags psykos har man tydligen forskat fram och Galina Lumencöli verkar glädjas åt det i sin blogg, att det hela är en kemisk process, en proteinsyntes. Men även hon verkar tveka lite ändå... och inte undra på det! Jag skrev en kommentar till henne.. men nu känner jag att jag vill blogga den, för jag har tänkt på det hela dan :/
Jag? Krånglig? Ni ska va glada att jag inte bloggar mina tankar om "Förlåtandets natur" eller "Skilsmässans psykologi" som är väl så aktuella funderingar. Förrästen, det kanske jag tar å gör en dag.. hehehe.
Nå, så här löd min kommentar, funderingen över kärlekens kemi:
"Är det samma proteinsyntes som orsakar det dära lågmälda men ständiga molandet.. längtan att äta ärtsoppa med nån.. "ok, två paprikor å plastpåsar, jag fixar det på vägen hem. Pöss." å ena sidan, och det dära åskvädret som plötsligt bryter ut i en å får all inre elektricitet att löpa amok, göra vad som hellst för en stunds hormoniskt frispel... "Kom genast hit karlskrälle å hoppa ur jeansen!" Eller det dära tillståndet som liknar nån slags bön, när man "kopplar upp sig" under stjärnhimlen och fylls med universums storhet, du vet, livet är så vackert och man kan börja lipa av tacksamhet när man tittar på sina sovande barn. Är det samma "kärlekar"? Finns det EN kärlekens formel?"
Fredmans epistel 23, C. M. Bellman
Postat av .. Kl. 8:14 AM
1 Kommentarer:
lumen_coeli
Raring, jag tycker att du absolut borde skriva ner ALLA tankar och funderingar som duker upp i ditt huvud, för visst är tiga guld, men jag föredrar ordets silver - alltid!:) Låt oss höra om både "förlåtandets natur" och "skillsmässans psykologi", vi vill faktiskt veta hur du känner och resonerar!:P Och det var en förb...t träffande kommentar du skrivit i min blogg! Jag har gått omkring och grubblat på dina ord, och velat skriva en bloggpost om det, men - tiden och orken räcker inte till.:/
Visst är det helt olika sorts proteinsyntes (om vi nu nödvändigtvis ska vara naturvetenskapliga :d) man känner beroende på "objektet". För hur vanligt är det att en mammas eller en pappas kroppar plötsligt slutar "syntetisera" kärleken till barn!? Men "karskrlället" kan en dag misslyckas med att starta proteinsyntesen i våra hjärtan, och vice versa...:/
Det jag menade med "en kärlekens formel" var nog ett taffligt uttryck för önskan att finna en biokemisk beskrivning av det-pirrar-i-magen-känslan. Det pirrar ju!:d Alltså, det är ingen inbillning, och då vill min sjuka hjärna få veta varför det gör det!:ds
Du, skriv en ordentlig blogg om det vettja, eller två... eller tre.:D Ämnet är ju egentligen outtömligt.:):):)
den 1 september 16:41
(http://spaces.msn.com/members/luxintenebris/)
Amaltea-Malmö
Nu har jag lagt komentarer till detta på min sida...hoppas du inte misstycker....platsen här äcker på långa vägar inte till allt jag vill säga om detta/tack för allt i går/kram Amaltea
den 30 augusti 01:32
(http://spaces.msn.com/members/sinnesro/)
thetexasalbino1
vad mycket insikter o kunskap du har....tack för kommentaren den lärde mig ngt!
den 29 augusti 13:48
(http://spaces.msn.com/members/greken999/)
thetexasalbino1
jag gör det enkelt för mig. kärlek är ett tillstånd av icke logik, ett velande mellan hopp o förtvivlan, ett outhärdligt tillstånd av smärta o glädje, hopp o förtvivlan i början....
sen övergår det till ngt annat....
sen måste man skilja på kärlek till sina barn, sin katt till konsten eller vad det nu kan vara.......det finns olika...
rainbow med ritchie blackmore e grejor....
den 29 augusti 07:12
(http://spaces.msn.com/members/greken999/)
Post a Comment
<< Home